020560056 ring fackets hjälptelefon

Ny rapport: Leder yrkesutbildningarna till fler jobb?

Arbetsmarknad I en ny rapport från LO sammanställs yrkesutbildningarna - om de leder till fler jobb. Bland elever som fullföljer sin yrkesutbildning på gymnasiet har bara en av tre en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Ny rapport: Bara en av tre som går ut yrkesprogrammet får jobb
Ny rapport: Bara en av tre som går ut yrkesprogrammet får jobb Foto:Lars Forsstedt

Försvårar etableringen i vuxenlivet

Bland elever som fullföljer sin yrkesutbildning på gymnasiet har bara en av tre en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare. Det varierar mellan de fyra länen i Mellansverige. I Uppsala har industriprogrammet bäst etableringsgrad där hela 100% av eleverna etablerat sig på arbetsmarknaden. För Västmanland och Sörmland är det fordonsprogrammet som ligger högst och för Östergötland har energiprogrammet högst etableringsgrad. Men tyvärr har inte alla yrkesprogram lyckats så bra. Det presenterar LO i en ny sammanställning av de gymnasiala yrkesprogrammen.

- En tredjedel får ordentligt fäste på arbetsmarknaden.

I sammanställningen visar LO, med data från Skolverket, att endast var tredje elev som har fullföljt sitt yrkesprogram är etablerad på arbetsmarknaden ett år efter studenten.Ytterligare en tredjedel har en osäker eller svag ställning på arbetsmarknaden. Det kan handla om timvik, korta visstidsanställningar eller säsongsarbete men det går inte att försörja sig på. Så kan vi inte ha det, säger Majlene Ahlgren, ordförande för LO-distriktet i Mellansverige.

Gymnasieskolan är avgörande för att ungdomar ska få ett första jobb.

Endast 28 procent av eleverna som saknar gymnasiekompetens är etablerade på arbetsmarknaden eller studier fem år efter att de lämnat gymnasieskolan.

Det skiljer sig också mycket åt mellan programmen. I tre av fyra län i Mellansverige har barn- och fritidsprogrammet lägst etableringsgrad. Det ser vi mycket oroande på med tanke på det behov som finns inom vård och omsorg kommande år, säger Majlene.

- Ett stort problem är att yrkesprogrammen på sina håll präglas av låg kvalité.

Genom att höja kvalitén kan fler unga välja ett yrkesprogram och fullfölja sin gymnasieutbildning. Ska eleverna sedan också få ett jobb med schyssta villkor behöver ett antal reformer komma på plats. Därför föreslår LO följande, avslutar Majlene Ahlgren.

Gymnasieskolan bör göras obligatorisk. 

Gymnasieskolan är avgörande för att få ett jobb. Av de som inte har en avslutad gymnasieutbildning är bara 28 procent i arbete eller studier fem år senare. Att göra skolformen obligatorisk sätter press på skolan att förbättra kvaliteten på utbildningen så att alla elever klara sig

Högskolebehörigheten på yrkesprogrammen måste återinföras.

Sedan högskolebehörigheten togs bort med den nya gymnasiereformen från 2011 störtdök det redan låga söktrycket till programmen från 33,6 procent till nu 27,1 procent. Många som läst en yrkesutbildning vill någon gång läsa vidare på högskolan och vi måste rusta dagens unga för morgondagens arbetsmarknad. Då har vi inte råd med några stängda dörrar eller återvändsgränder.

Ge branscherna större inflytande.

Ska gymnasiet kunna rusta eleverna för yrket de valt att utbilda sig till måste branscherna vara med hela vägen. Bara när skola och arbetsliv arbetar tillsammans kan vi få högkvalitativa yrkesutbildningar som eleverna söker, slutför och som leder till jobb.

Läs den fullständiga rapporten för

Uppsala län, Västmanlands län, Södermanlands län, Östergötlands län

Berit Örtell
- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.