Fritids kan spela en avgörande roll för elevers framtid. Både när det gäller att höja skolresultaten och att skapa bättre förutsättningar för de barn som har sämre tillgång till sociala och ekonomiska resurser utanför skolan. I förslaget som kallas lärfritids föreslår LO bland annat fler anställda och fler stimulerande aktiviteter.
- Alla barn, oavsett bostadsområde ska ha möjlighet till en meningsfull fritid. Oavsett om det är att läsa läxor, lära sig laga mat eller börja programmera. Men idag har inte alla familjer den möjligheten. Om vårt förslag blir verklighet skulle det bli den största jämlikhetssatsningen på flera decennier, säger Majlene Westerberg, ordförande LO-distriktet i Mellansverige.
Enligt LO tillbringar elever i de lägre åldrarna ofta lika mycket eller mer tid på fritids än i förskoleklassen eller skolan. Trots det är resurstilldelningen till fritids betydligt snålare än till grundskolan. På tjugo år har personaltätheten minskat med 80 procent. Barngrupperna har under samma period vuxit med tio barn.
- Ett fritids med mer personal och fler aktiviteter är ett bra komplement till den undervisning som sker under skoltid. Skoldagen, inklusive fritids, bör ses som en helhet, där eleven får möjlighet att utvecklas inom en rad områden. På så sätt kan vi höja skolresultaten, säger Majlene Westerberg.
Lärfritids ingår i satsningen på en jämlik skola, det första området i LOs jämlikhetsutredning.
Fakta LOs förslag om lärfritids
- Fler anställda. Återgå till den personaltäthet som rådde på 90-talet, fördubbla antalet anställda.
- Ökade resurser för att nå fler barn. 84 procent av 6-9-åringarna inskrivna på fritids, men bara 22 procent av 10-12-åringarna. Behovet av en stimulerande fritid upphör inte när ett barn fyller 10 år.
- Fler aktiviteter. Fritids måste vara mer än ofta oplanerade och rutinmässig verksamhet. Lyft de pedagogiska ambitionerna och anpassa verksamheten efter de enskilda barnens behov.
- Skola och fritids som helhet. Enligt läroplanen ska fritidshemmet komplettera förskoleklass och skola. Skoldagen, inklusive fritids, bör därför ses som en helhet.
- Slopad avgift. För att möjliggöra för fler att ta del av fritids bör avgiften slopas. Att inskrivningsgraden vanligen är lägre i områden med lägre inkomster, innebär att några av de som bäst skulle behöva de resurser fritids kan erbjuda inte tar del av dem idag.
- Ge alla barn rätt att gå på fritids. Enligt lagen är kommunerna inte skyldiga att erbjuda fritidshemsplats om en förälder inte förvärvsarbetar, studerar eller är föräldraledig.
- Staten behöver ta ett större ansvar för att fler barn ska erbjudas möjlighet till olika former av god verksamhet.